Innan vi kickar igÄng denna artikelserie sÄ vill jag att du kikar pÄ nÄgra diagram som visar hur fantastisk din ekonomi kan se ut nÀr du byggt din alldeles egna pengamaskin. Vi börjar enbart med att titta pÄ hur din lön utvecklas över tid. I exemplet nedan sÄ antar vi att din lön ligger som medelsvensken (2020), cirka 23 000 kronor efter skatt i mÄnaden. Vi antar ocksÄ en löneökning med 2 procent varje Är. SÄ hÀr ser din löneutveckling ut över 25 Är:
MÄnadslön efter skatt
Om du började med en lön pÄ 23 000 kronor per mÄnad efter skatt sÄ har du efter 25 Är en mÄnadslön om 37 700 kronor. Efter 25 Är har du alltsÄ 14 700 kronor mer i lön efter skatt. Det Àr en hel del pengar, som du kan leva gott med, men det kanske inte ger dig en den dÀr extra guldkanten som du hade önskat. Dessutom sÄ mÄste du arbeta 5 dagar, eller 40 timmar varje vecka för att fÄ lönen. Du arbetar alltsÄ för pengar, en pengamaskin vÀnder pÄ det hela, dÄ Àr du chef och "anstÀller" dina pengar sÄ de kan arbeta för dig.
NÀr du börjar bygga din pengamaskin sÄ mÄste du sÄklart ha pengar att stoppa in i maskinen. DÀrför mÄste du arbeta och bygga pengamaskin vid sidan om ditt arbete.
PÄ nÀsta diagram sÄ tittar vi pÄ hur din pengamaskin skulle kunna utvecklas över tid, Àven hÀr 25 Är. Vi antar att du lÀgger undan 20 procent av din lön varje mÄnad. Dessa pengar stoppar du in i din pengamaskin. HÀr investeras de i tillgÄngar som ökar i vÀrde, du kommer lÀsa mer om detta senare. Vi antar att den genomsnittliga avkastningen för dessa tillgÄngar Àr 10 procent per Är. Avkastningen du fÄr kommer dessutom Äterinvesteras, du köper alltsÄ nya tillgÄngar för all avkastning som genereras. Detta Àr viktigt!
Hur kommer din pengamaskin att utvecklas? Hur mycket pengar kommer den "spotta" ut varje mÄnad?
Din pengamaskin
Detta Àr imponerande! HÀr ser du ett fenomen som kallas rÀnta-pÄ-rÀnta-effekten. Avkastningen fÄr en exponentiell utveckling, den Àr alltsÄ inte linjÀr. De första Ären sÄ ökar avkastningen bara med cirka 500 kr per mÄnad per Är. Tittar vi istÀllet i slutet och frÄgar oss; hur mycket ökar din extra mÄnadslön mellan Är 24 och 25? Svar: Med mer Àn 6 000 kronor.
Har du Ànnu inte börjat bygga pÄ din pengamaskin, sÄ förstÄr du nu att det Àr dags att börja!
Lön + Pengamaskin
PÄ bilden ovan ser du din löneutveckling frÄn arbetet tillsammans med "lönen" frÄn pengamaskinen. Men tÀnk pÄ att "lönen" som din pengamaskin spottar ut stoppar vi tillbaka in i maskinen för att fÄ maximal effekt. Ska pengarna bara Äterinvesteras hela tiden, vad Àr poÀngen med det? Nej, det ska dem inte. NÀr du nÄtt ditt mÄl med din pengamaskin sÄ kommer du istÀllet börja anvÀnda lönen frÄn din pengamaskin till konsumtion. Beroende pÄ vad du har för mÄl sÄ kan du dÄ gÄ ner i arbetstid eller kanske till och med helt sluta arbeta och istÀllet börja pyssla med nÄgot annat som inte ger samma lön, för nu har du lönen frÄn din pengamaskin.
En annan stor och viktig skillnad mellan att bygga en pengamaskin jÀmfört med att bara spara pengar pÄ ett sparkonto, Àr att ditt sparkapital blir sÄ mycket större. Skulle du spara pengarna pÄ ett vanligt sparkonto istÀllet för i en pengamaskin sÄ kommer du ha cirka 1 860 000 kronor pÄ sparkontot. Men bygger du en pengamaskin sÄ kommer vÀrdet istÀllet vara 7 780 000 kronor. Det Àr dessa pengar som du som chef har anstÀllt. Det Àr dina pengar som jobbar Ät dig, för de Àr investerade i tillgÄngar som ger dig avkastning.
Sparkapitalet
1 860 000 kronor eller 7 780 000 kronor? Jag vet vad jag vÀljer. Skulle du fortsÀtta med att bygga pengamaskin pÄ samma sÀtt i ytterligare 5 Är till, sÄ hade du haft 13 170 000 kronor. Fem Är till? 21 900 000 kronor! Skulle du istÀllet ha en sparkvot pÄ 30% och fÄtt samma rÀnta varje Är, sÄ hade du haft efter 30 Är haft 19 750 000 kronor och din mÄnadslön frÄn pengamaskinen hade nÀstan varit 150 000 kronor, efter skatt!
Nu Àr detta vÀldigt mÄnga Är. Jag vill bara tydligt illustrera hur viktigt det Àr att komma igÄng med din pengamaskin. Jag vet heller inte vad just du har för mÄl, kanske rÀcker det med 10 000 kronor extra varje mÄnad? Lagom till pensionen kanske? DÄ tar det bara 11 Är i det exemplet vi gÄtt igenom. SÄ Àven om du Àr 50 Är idag, sÄ har du god tid pÄ dig att bygga din alldeles egna pengamaskin. En ekonomisk trygghet!
I denna artikelserie kommer du inte lÀra dig hur man tjÀnar snabba pengar. Du kommer istÀllet lÀra dig om ekonomisk smarthet, och med hjÀlp av detta, hur just du kan bygga en alldeles egen pengamaskin. Detta Àr nÄgot som du och alla andra kan genomföra pÄ egen hand.
Vill du jobba mindre och tjĂ€na mer? Vill du tjĂ€na pengar medan du Ă€ter frukost, umgĂ„s med dina barn, familj eller vĂ€nner, medan du trĂ€nar eller till och med sover? Ăr svaret âjaâ sĂ„ ska du fortsĂ€tta lĂ€sa vidare. Ăr svaret ânejâ eller om du Ă€r ute efter ett sĂ€tt att tjĂ€na snabba pengar, sĂ„ Ă€r detta inget för dig.
Jag vill Àven understryka att det inte krÀver nÄgon extraordinÀr intelligens för att lyckas, det krÀver heller ingen speciell talang. Det som krÀvs Àr att du lÀr dig nÄgra grundlÀggande fÀrdigheter och att du vÄgar gÄ mot strömmen, har tÄlamod och mod. Med tiden kommer du att lyckas och det kommer ge dig en fantastisk kÀnsla nÀr din pengamaskin spottar ut högar av pengar mÄnad efter mÄnad. Detta möjliggör att du, istÀllet för att arbeta och arbeta, kan fokusera och lÀgga mer tid pÄ precis det du vill. Jag vill understryka att pengar inte Àr synonymt med glÀdje, men med pengar har du valmöjligheten att prioritera och pyssla med sÄdant som ger dig glÀdje.
Det första steget
Att prata om ekonomi och pengar Ă€r nĂ€stan tabubelagt. Det Ă€r inget man gör, för det Ă€r âprivatâ. Jag tycker detta Ă€r fel, dĂ„ det stoppar oss frĂ„n att lĂ€ra varandra. Ăr samtalsĂ€mnet trĂ€dgĂ„rd och blommor sĂ„ utbyts ofta kunskaper som man samlat pĂ„ sig under livet, man ger varandra tips och hjĂ€lper varandra. NĂ€r vi tabubelĂ€gger ett Ă€mne, sĂ„ leder det till att spridningen av erfarenheter och rĂ„d blir vĂ€ldigt begrĂ€nsad och dĂ„ fĂ„r vi en vĂ€ldigt ojĂ€mnt fördelad kunskapsnivĂ„ i landet.
Förutom tabustÀmpeln sÄ leder okunskap till undvikande. Du undviker att prata om ett Àmne dÀr du kÀnner dig svag. Du undviker att ta itu med din ekonomi, du stoppar istÀllet huvudet i sanden och försöker glömma bort allt som har med ekonomi att göra och hoppas pÄ att siffrorna i slutet av mÄnaden gÄr ihop. Samtidigt sÄ förstÄr du att det Àr viktigt, men det rÀcker tydligen inte för att sÀtta sig ner och verkligen ge privatekonomin tiden den förtjÀnar. Du vet kanske inte ens var du ska börja? Detta leder tyvÀrr inte allt för sÀllan till en privatekonomisk hÀrdsmÀlta.
TyvÀrr sÄ har banker och finansiella institut fÄtt allt som har med ekonomi att göra, lÄta sÄ komplicerat som möjligt. Det fÄr dig att ge upp innan du ens försökt. Varför har den finansiella industrin skapat denna falska bild av ekonomin? Jo, för att de ska kunna styra och stÀlla utan att du försöker lÀgga dig i.
"Bankerna Àr de enda som kommer undan med att rÄna mÀnniskor."
- Per H Börjesson
VÄga drömma
LÄt dig sjÀlv drömma ivÀg en stund. FörestÀll dig en total ekonomisk frihet, ta bort pengarna ur ekvationen, vad hade du gjort? Att vÄga drömma Àr viktigt, det Àr motiverande och lÄter dig sÀtta upp mÄl. Utan mÄl Àr det svÄrt att nÄ dit du vill komma, utan mÄl Àr du bara en vilsen liten bÄt utan kurs i det stora havet.
NÀr du lÄter dig drömma bort sÄ hÀnder nÄgot viktigt, det tÀnds en liten gnista i dig. Det gÀller att hÄlla denna gnista vid liv. Att styra över sin tid Àr för mÄnga en dröm, men för att denna dröm ska bli verklighet sÄ mÄste du förstÄ kopplingen mellan din privatekonomi och förmÄgan att styra över din tid. VÀck gnistan och lÄt den vÀxa till en stor och mÀktig eld inom dig.
NÀr du vÀl kommit igÄng med att styra upp din ekonomi, sÄ kommer du snabbt inse hur roligt det Àr och det kommer bara bli mer och mer spÀnnande desto lÀngre tid du hÄller pÄ. NÀr pengamaskinen börjar vÀxa och nya pengar börjar regna, dÄ kommer du verkligen förstÄ att detta Àr fullt genomförbart.
TÀnk pÄ att det Àr endast du som kan pÄverka din ekonomi. Skyll inte pÄ nÄgon annan.
Skolan
I skolan fÄr vi lÀra oss en hel del nyttigheter. Men skolan lÀr dig inte bygga en pengamaskin. PÄ sin höjd lÀr den dig att man kan spara pengar för att konsumera senare. Detta Àr vÀldigt bra, men ska du spara pengar som du inte behöver pÄ mÄnga Är, sÄ bör du investera pengarna i en tillgÄng som ger dig möjlighet till avkastning.
NÀr du fÄr en inkomst av nÄgot slag sÄ gÀller det att skapa ett överskott. Utgifterna ska vara lÀgre Àn intÀkterna. Du bör successivt försöka öka detta överskott sÄ att du kan investera mer och pÄ sikt bygga upp din pengamaskin sÄ att du vÀnder pÄ steken, att konsumera efter sparandet och inte före. Att konsumera de pengar som din pengamaskin skapat.
Den svÄraste biten Àr att lyckas komma igÄng, att ta sig över den första och största vÀggen. NÀr du gjort detta sÄ har du börjat bygga pÄ din alldeles egna pengamaskin.
vad Àr en pengamaskin
C
Vad Àr en pengamaskin?
FörestĂ€ll dig en lĂ„da. Detta Ă€r inte en magisk lĂ„da, utan det Ă€r en lĂ„da som innehĂ„ller saker som kan öka i vĂ€rde, saker som ger avkastning â den innehĂ„ller tillgĂ„ngar. NĂ€r lönen landar pĂ„ ditt lönekonto sĂ„ tar du 2 000 kronor och lĂ€gger i lĂ„dan. En mĂ„nad senare, sĂ„ rasslar det till, ur lĂ„dan kommer 20 kronor, pĂ„ en mĂ„nad har du alltsĂ„ fĂ„tt 1% i avkastning. Det var inte sĂ„ mycket pengar, men du vĂ€ljer att Ă„terinvestera allt. Du öppnar alltsĂ„ lĂ„dan och lĂ€gger in dessa tjugo kronor. NĂ€r nĂ€sta lön kommer sĂ„ tar du Ă„terigen 2 000 kronor och lĂ€gger in i lĂ„dan. NĂ€r du öppnar lĂ„dan för att lĂ€gga in de nya pengarna, sĂ„ ser du att det fortfarande ligger kvar tvĂ„ tusenlappar och en tjugolapp frĂ„n förra gĂ„ngen. Det ligger nu totalt 4020 kronor i lĂ„dan. Efter en mĂ„nad sĂ„ spottar lĂ„dan ut 40,2 kronor, dessa lĂ€gger du Ă„terigen tillbaka i lĂ„dan.
FortsÀtter du sÄhÀr sÄ kommer det efter fem Är ligga drygt 167 000 kronor i din lÄda och den mÄnaden kommer lÄdan att spotta ut 1670 kronor. Du fortsÀtter ytterligare fem Är till, och dÄ ligger dÀr ca 467 000 kronor och den mÄnaden flyger 4 667 kronor ut. Dessa 4 667 kronor behöver du inte skatta för, de har redan beskattats i lÄdan.
Det Àr sÄhÀr du bygger en pengamaskin. Hur fÄr man pengarna i lÄdan att öka i vÀrde? Det gör man genom att investera dem i tillgÄngar som ökar i vÀrde, exempelvis genom vÀrdepapper pÄ börsen, vanligen fonder och aktier.
Hur skulle det se ut om man stoppade in 10 000 kronor varje mĂ„nad istĂ€llet för 2 000 kr? Jo, dĂ„ skulle det finnas ungefĂ€r 5 gĂ„nger mer pengar i lĂ„dan och den hade Ă€ven spottat ut 5 gĂ„nger sĂ„ mycket. Efter tio Ă„r innehĂ„ller din lĂ„da dĂ„ 2,35 miljoner kronor och spottar ut 23 500 kronor varje mĂ„nad! Detta Ă€r vad medianlönen efter skatt ligger pĂ„ i Sverige. Du har alltsĂ„ en fullt fungerande pengamaskin som ger dig âlönâ varje mĂ„nad. Beroende pĂ„ vad du har för mĂ„l sĂ„ kan du vĂ€lja att börja leva pĂ„ avkastningen som din lĂ„da genererar eller fortsĂ€tta bygga en Ă€nnu större pengamaskin.
FortsÀtter du fem Är till, sÄ har du mer Àn 5 miljoner kronor i kapital (i lÄdan) och en mÄnatlig avkastning om ca 50 000 kr fÀrdigskattade. Wow?!
Var du inte tillrÀckligt motiverad tidigare, sÄ Àr du förhoppningsvis det nu...
Spara inte bara, investera i tillgÄngar som ökar i vÀrde!
I exemplet ovan fick du vÀldigt enkelt se hur en pengamaskin fungerar. Hade du inte investerat pengarna utan istÀllet placerat dem pÄ ett vanligt sparkonto, som idag (Är 2020) knappt har nÄgon rÀnta, sÄ hade du med ett mÄnadssparande om 2 000 kronor, sparat ihop ca 360 000 kronor över 15 Är. Dessa pengar hade heller inte skapat nÄgra mer pengar till dig, förutom vad den i princip obefintliga rÀntan hade givit dig. Pengarna hade dessutom inte varit vÀrda 360 000 kronor, pengar tappar nÀmligen köpkraft med tiden pÄ grund av nÄgot som kallas inflation.
Inflation
Inflation Àr prisökningen av varor och tjÀnster. Pengar tappar alltsÄ sin köpkraft över tid. Du fÄr mindre för en krona idag Àn vad du fick för 30 Är sedan. 1990 kostade en liter mjölk 5 kronor, idag betalar du mer Àn 10 kronor.
NÀr du sparar pengar utan att fÄ avkastning, sÄ tappar alltsÄ pengarna i vÀrde över tid mjölkpaketet blir dyrare och dyrare. Riksbankens inflationsmÄl Àr 2% per Är. Man kan dÄ grovt sÀga att dina pengar kommer tappa 2% av sitt vÀrde varje Är, om de bara ligger utan att du fÄr rÀnta eller investerar dem i en tillgÄng som ökar i vÀrde mer Àn 2% per Är.
Det Àr dÀrför extra viktigt att du inte har alla dina sparpengar, de som du inte behöver pÄ mÄnga Är, liggandes pÄ ett konto utan rÀnta. LÄt inte inflationen Àta upp dina sparpengar.
Vad ska du med en pengamaskin till?
Du har kanske hört talas om âekonomisk frihetâ eller om de som försöker âlĂ€mna ekorrhjuletâ. Detta innebĂ€r att du har tillrĂ€ckligt med pengar för att en dag ge dig möjligheten att vĂ€lja sjĂ€lv, att vĂ€lja vad du vill göra med din tid, att inte behöva vara tvungen till att arbeta för pengar, tid som du egentligen vill göra nĂ„got annat med.
VÄr tid Àr Àndlig. En sekund Àr en sekund för dig och en sekund Àr en sekund för vÀrldens rikaste. Visst kan du leva sÄ hÀlsosamt som möjligt och dÀrmed öka sannolikheten till ett lÀngre liv, fler sekunder, men det finns faktorer som du inte kan pÄverka, din genetik bland annat. Det du kan pÄverka Àr vad du gör med just dina sekunder. LÀgger du dem pÄ nÄgot som ger dig sjÀlv, eller nÄgon som stÄr dig nÀra, vÀrde, eller lÀgger du dem pÄ nÄgot bara för att du Àr tvungen?
Vi kan till viss del sĂ€ga att med Sveriges vĂ€lfĂ€rdssystem, lyckas de flesta av oss bli ekonomisk oberoende, men det sker inte förens vid 65 Ă„rs Ă„lder. Vill du arbeta i 40â45 Ă„r, för att sedan bli ekonomisk oberoende i cirka 20 Ă„r? Vill du ta tag i det sjĂ€lv och ha möjligheten att vara oberoende vid 30â40 Ă„rs Ă„lder istĂ€llet? Det finns inget rĂ€tt eller fel svar pĂ„ frĂ„gan, bara ett individuellt svar. Jag kan bara tala för mig sjĂ€lv, för mig Ă€r det högst intressant att sjĂ€lv ta tag i min ekonomi, att sjĂ€lv se till sĂ„ att jag och min familj blir ekonomiskt fria lĂ„ngt före jag fyller 65.
DÀrför bygger jag en pengamaskin. Jag tar inte med pensionssystemet i min berÀkning. Jag ska klara mig fint Àven om hela systemet skulle kollapsa. Pensionen ser jag bara som en ren bonus.
Om du vill bygga en egen pengamaskin sÄ finns det vÀldigt goda möjligheter till detta. Du behöver bara en gnutta kunskap om ekonomi, med denna kunskap kan du göra smarta finansiella val som leder till en stabil och sund privatekonomisk grund att vila sig mot. Denna kunskap kommer du fÄ nÀr du lÀst fÀrdigt denna artikeln.
Med en pengamaskin tar du makten över din tid, du slipper sĂ€lja din tid till nĂ„gon annan för att fĂ„ pengar. Tid som du aldrig fĂ„r tillbaka. Se till att du idag gör nĂ„got som du i framtiden kommer vara nöjd med. Ăven du som trivs fantastiskt bra med ditt arbete, sĂ„ har du stor nytta av en pengamaskin. Det skapar trygghet och stabilitet för dig och din familj. Mindre stress! TĂ€nk pĂ„ allt fantastiskt som du hade kunnat göra om pengar inte begrĂ€nsade dig.
rÀtt mindset
Viktigare Àn du tror
D
RĂ€tt mindset
Om du vill lyckas med nÄgot hÀr i livet sÄ krÀver det alltid rÀtt mindset. Det spelar ingen roll om det gÀller dina studier, en idrott eller som nu, med pengar. NÀr saker och ting gÄr din vÀg, sÄ klarar man sig oftast vÀldigt bra oavsett. Men sÄ fort det blir lite uppförsbacke sÄ Àr det vÀldigt viktigt att tÀnka pÄ rÀtt sÀtt. Att ha med sig kunskap och verktyg som gör att du verkligen tar dig upp för backen, sÄ att du sedan kan börja rulla ner obehindrat igen pÄ andra sidan.
Att prata om pengar Àr som sagt nÀstan tabubelagt i Sverige. Under din resa kan du dÀrför fÄ en hel del mothugg och pÄhopp frÄn andra. Det Àr viktigt att du fokuserar pÄ det du gör och att du tror pÄ dig sjÀlv. Att andra kan prata negativt om det du gör eller pÄstÄ att du slösar bort din tid grundar sig bara i ren okunskap och rÀdsla. De vet sjÀlva inte hur man gör, eller kan det vara en besvikelse över sig sjÀlv. DÄ försvarar personen sig genom att gÄ emot dig. Men bry dig inte om vad andra gör eller tycker, fokusera pÄ dig sjÀlv. DÄ blir du en vinnare.
Din privatekonomi
NÀr det kommer till din egen ekonomi, sÄ mÄste du ta reda pÄ hur den ser ut idag. HÀr gÀller det att vara helt Àrlig och inte slÀta ut nÄgot. Ju mer uppriktig du Àr desto bÀttre kommer resultatet att bli.
âŸïž Ăr din ekonomi stark eller svag?
âŸïž Om den Ă€r stark, vad gör den stark?
âŸïž Om den Ă€r svag, vad gör den svag?
âŸïž Ăr du nöjd med din ekonomi?
âŸïž Vad har du gjort för att förbĂ€ttra din ekonomi?
âŸïž Vad har du gjort som försĂ€mrat din ekonomi?
NĂ€r du besvarat dessa frĂ„gor sĂ„ ser du ganska omgĂ„ende hur du sjĂ€lv ser pĂ„ din ekonomi. Har du en svag ekonomi sĂ„ Ă€r det mest sannolikt pĂ„ grund av att du inte gjort tillrĂ€ckligt mycket för att förbĂ€ttra den. Du har kanske stoppat huvudet i sanden eller helt enkelt tagit dumma beslut och inte varit tillrĂ€ckligt smart. Det Ă€r ingen fara, du Ă€r inte ensam, Ă€ven jag har haft en svag ekonomi och tagit dumma beslut. Att du tagit dig hit och lĂ€ser detta kommer ge dig motivationen och ett ordentligt uppvaknande. Ăr din ekonomi redan stark enligt dig sjĂ€lv sĂ„ kommer starten för dig vara nĂ„got lĂ€ttare.
Prioritera din ekonomi
NÀr det kommer till din privatekonomi sÄ mÄste du skapa överskott. Finns det inget överskott sÄ blir det inga pengar till dig sjÀlv (din pengamaskin). NÀr dina utgifter Àr lÀgre Àn dina inkomster sÄ har du ett överskott.
Om du vill lyckas sÄ mÄste du sÀtta din (eller familjens) ekonomi först. Om du prioriterar nÄgot annat sÄ kommer du alltid ligga steget efter. Vi Àr fostrade att frÀmst sÀtta andra först, att göra rÀtt för sig gÄr före en sjÀlv. Detta Àr sÄklart inte tokigt, men sÀtter du alltid nÄgon annan före dig sjÀlv sÄ kommer du ha svÄrt att nÄ dina finansiella mÄl.
Dina mÄl
Att ha tydliga mÄl Àr viktigt. Som jag skrev tidigare sÄ mÄste vi lÄta oss sjÀlva drömma, för det Àr i drömmarna vi ser vÄra mÄl. Kanske Àr mÄlet orealistiskt, kanske inte, men oavsett sÄ Àr ett orealistiskt mÄl hundra gÄnger bÀttre Àn inget mÄl alls. Siktar du för högt sÄ blir det ÀndÄ bÀttre Àn om du inte siktar alls. Att du kan förestÀlla och se mÄlet framför dig Àr mycket viktigt, dÄ kan du navigera i rÀtt riktning, steg för steg.
MĂ„l ger ocksĂ„ motivation att fortsĂ€tta. Genom att sĂ€tta upp olika delmĂ„l lĂ€ngs med vĂ€gen underlĂ€ttar hela resan eftersom du dĂ„ kan fĂ„ flera belöningar pĂ„ vĂ€gen mot ditt mĂ„l. Din resa blir mer konkret och lĂ€ttare att fullfölja. Du behöver ocksĂ„ Ă€ndra pĂ„ sĂ€ttet du tĂ€nker, de flesta tĂ€nker âdet har jag inte rĂ„d medâ eller "det kan jag inte". TĂ€nk inte sĂ„, tĂ€nk istĂ€llet âhur fĂ„r jag rĂ„d med detâ eller "vad ska jag göra för att klara det". StĂ€ng inte dörrarna, anvĂ€nd din hjĂ€rna. VĂ„ra hjĂ€rnor Ă€r de bĂ€sta problemlösarna som finns, utnyttja det och stĂ€ng inte dörrarna, frĂ„ga dig sjĂ€lv âhur gör jagâ sĂ„ tar din hjĂ€rna hand om resten.
Alla mÀnniskor söker sÀkerhet och trygghet, det ligger i vÄr natur, att överleva. I dagens moderna samhÀlle sÄ handlar det inte om liv och död, utan om andra saker som exempelvis en bra utbildning, ett tryggt arbete, en god sjukvÄrd, ett stabilt socialt umgÀnge och en pension som kommer ta hand om oss i framtiden. Vi har ett vÀlfÀrdssystem som ska se till att vi alla fÄr denna trygghet, men du kan sjÀlv ta kontroll över detta genom att vÀlja en lite annorlunda vÀg, nÀmligen att ta makten över din egen ekonomi. Med en god ekonomi sÄ kan du helt sjÀlv sÀkerstÀlla att du och din familj fÄr den trygghet ni önskar och behöver.
VĂ„ga ta risker
Om du alltid spelar de sĂ€kra korten sĂ„ kommer du heller aldrig nĂ„gonstans. Det Ă€r inte de smartaste mĂ€nniskorna som tjĂ€nat mest pengar historiskt, det Ă€r de som vĂ„gat ta risker. Nu pratar jag om kalkylerade och kontrollerade risker och inte kaos. MĂ„nga av oss vĂ„gar dock inte ens ta en kalkylerad risk, sannolikt pĂ„ grund av okunskap. Dessutom Ă€r vi alla vĂ€ldigt olika programmerade, vissa av oss Ă€r mer riskbenĂ€gna Ă€n andra. Ăr du benĂ€gen att alltid ta det sĂ€kra kortet sĂ„ gör det inget, för du kan lĂ€ra dig vad risk Ă€r och hur man hanterar risker pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt. DĂ„ kommer du plötsligt förstĂ„ att det inte Ă€r sĂ„ farligt.
Det finns ett gÀng psykologiska faktorer och karaktÀrsdrag som hindrar dig frÄn att lyckas. LÀr dig bemÀstra dem.
RĂ€dsla
Den vanligaste orsaken till att man undviker att ta risker Àr pÄ grund av rÀdsla. RÀdslan att förlora pengar Àr större Àn lyckan av att generera pengar. Man blir passiv. Man mÄste lÀra sig hantera rÀdslan, det Àr nyckeln.
Det Àr okej att kÀnna rÀdsla, det Àr naturligt och det vore patologiskt om du aldrig kÀnner rÀdsla. Det gör inget om man förlorar pengar, framförallt inte i början. Det viktigaste Àr att man tar lÀrdom av sina förluster och misstag, man ska inte grÀva ner dem. Granska dem, gör om, gör rÀtt. LÄt inte rÀdslan för förluster styra, lÄt drivet av att nÄ ditt mÄl styra!
Du kommer i denna artikel senare lÀra dig mer om risk och hur du minimerar risken. Den viktigaste faktorn Àr tiden, har du tid sÄ kan du minimera risken och nÀstan, men aldrig helt, eliminera den.
Pessimism
Tveksamhet och pessimism, negativitet, Àr ofta det som gör att mÀnniskor inte lyckas. Man vÄgar inte eller sÄ vÀntar man för lÀnge. Man tvekar pÄ sig sjÀlv eller pÄ andra mÀnniskor i omgivningen. Man spelar det sÀkert. Man undviker att investera sina pengar.
Lathet
Den vanligaste formen av lathet Ă€r faktiskt paradoxalt, man Ă€r för upptagen med annat för att bry sig om sin hĂ€lsa, ekonomi och relationer. Hur botar man detta? Med lite girighet, och lite girighet Ă€r inget fel, det Ă€r en egenskap som driver oss starkt framĂ„t, en liten bit Ă€r bara nyttigt. âJag har inte rĂ„d med detâ Ă€r fel tĂ€nk, âhur kan jag fĂ„ rĂ„d med detâ Ă€r rĂ€tt tĂ€nk. SlĂ€pp fram en gnutta girighet, men bara en gnutta, det Ă€r bara bra, det hjĂ€lper dig strĂ€va efter nĂ„got bĂ€ttre.
DĂ„liga vanor
Vill du lyckas med dina mÄl och bli framgÄngsrik sÄ behöver du utveckla goda vanor. Betala inte alla andra först, betala dig sjÀlv först, annars blir det svÄrt att bygga upp nÄgot. SÄ fort löner trillar in pÄ ditt lönekonto sÄ sparar du undan pengar till dig sjÀlv, innan utgifterna börjar Àta upp dina pengar. DÄ sÀkerstÀller du att du alltid betalar dig sjÀlv först. Börja litet och vÀxla upp successivt.
Arrogans
SjÀlvinsikt och sjÀlvkÀnnedom Àr a och o. Se till att du lÀr kÀnna dig sjÀlv, dina styrkor och dina svagheter. Fokusera pÄ dina svagheter och reparera dem eller lÀr dig Ätminstone att vara fullt medveten om dem sÄ att du kan undvika att göra stora misstag. Utnyttja dina styrkor.
Var medveten om att du inte kan allt, att det finns andra mÀnniskor som kan betydligt mer Àn du inom de flesta omrÄdena. Om du gör en bra affÀr sÄ lÄt inte ditt ego ta över dÄ det lÀtt skapar en falsk trygghet som förr eller senare kommer att straffa dig.
Du bestÀmmer
NĂ€r det kommer till mindset sĂ„ mĂ„ste du sjĂ€lv bestĂ€mma dig. Jag kan inte göra det Ă„t dig. Det Ă€r som med alla ovanor, du mĂ„ste sjĂ€lv ta ett tydligt beslut. Att bygga en pengamaskin genom att investera pĂ„ börsen Ă€r det bĂ€sta sĂ€ttet om man tittar historiskt pĂ„ hur det sett ut. Att söka lyckan via spel och lotteri kommer inte hjĂ€lpa dig, dĂ€r behöver du ren tur, det Ă€r endast ett fĂ„tal personer som har den turen, och det kommer högst sannolikt aldrig vara du. Vill du ha sannolikheten pĂ„ din sida och ta makten i dina egna hĂ€nder. Blunda och förestĂ€ll dig hur DU vill att DIN ekonomi ska se ut om 10â15 Ă„r, det kommer hjĂ€lpa dig att vĂ€lja rĂ€tt.
Ditt beslut
Har du bestÀmt dig för vad du vill göra? Vad du har för mÄl? Vill du bygga en pengamaskin som ger dig möjligheten att sjÀlv styra över din tid, som ger dig sÀkerhet och trygghet, som minskar stressen och ökar sannolikheten att du Àr nöjd med ditt liv? En pengamaskin som helt tÀcker dina utgifter eller som kanske helt enkelt ger dig en extra sÀkerhet och guldkant pÄ vardagen? Vill du detta sÄ fortsÀtt lÀsa, nu kör vi vidare! NÀsta sektion handlar om ekonomisk smarthet.
ekonomisk smarthet
E
Ekonomisk smarthet
Det handlar inte om hur mycket pengar du tjÀnar, det handlar om hur mycket pengar du behÄller för dig sjÀlv. Du har sÀkert sett eller hört om nÄgon som vinner stora pengar pÄ lotteri, majoriteten av dessa Àr tillbaka med samma liv som tidigare efter en kort tid. Det beror pÄ att dem saknar ekonomisk smarthet. Vinner de en miljon sÄ konsumeras pengarna, de behÄller inget för sig sjÀlv. De köper inga tillgÄngar.
TillgÄngar och skulder
Du mÄste bygga upp tillgÄngar och undvika skulder. SÄ enkelt Àr det, men ÀndÄ sÄ gör de flesta av oss tvÀrtom. Om det nu Àr sÄ enkelt, varför gör inte alla det? Jo, för att de flesta inte förstÄr skillnaden mellan tillgÄngar och skulder, eller mer specifikt skillnaden mellan en Àkta tillgÄng mot en falsk tillgÄng. För att enkelt förklara skillnaden sÄ tittar vi pÄ dina inkomster och utgifter. En Àkta tillgÄng leder över tid till att ökade inkomster och en falsk tillgÄng som egentligen Àr en dold skuld, leder istÀllet till att utgifterna ökar.
Hur ser det ut om vi tittar pÄ de olika grupperna efter inkomst?
LÄginkomsttagare: Arbetar och fÄr lön. Betalar hög inkomstskatt. Alla pengarna gÄr till att betala nödvÀndigheter som rÀkningar, mat och dylikt. De Àr fast i ekorrhjulet och Àger inga tillgÄngar.
Höginkomsttagare - medelklassen: Arbetar och fÄr lön. Betalar hög inkomstskatt. Efter att de betalat för alla nödvÀndigheter sÄ gÄr resterande del av lönen till att betala av olika skulder. BostadslÄn, billÄn, kreditkort, privatlÄn med mera. Trots en relativt hög inkomst, Àr de fast i ekorrhjulet och Àger inga tillgÄngar.
Ăverklassen: De behöver inte ha ett arbete och fĂ„r dĂ€rför ingen vanlig lön. Denna grupp har mycket tillgĂ„ngar som genererar inkomster och dessa tĂ€cker alla utgifter med rĂ„ge. Denna typ av inkomst beskattas pĂ„ ett annorlunda sĂ€tt, skatten blir rent procentuellt vĂ€ldigt lĂ„g. Det blir dessutom en hel del pengar över, och dessa Ă„terinvesteras i nya tillgĂ„ngar sĂ„ att inkomsterna pĂ„ sikt ökar Ă€nnu mer. Denna grupp Ă€r ekonomiskt oberoende och inte fast i ekorrhjulet.
"De rika köper riktiga tillgÄngar medan hög- och lÄginkomsttagare köper saker som de tror Àr tillgÄngar"
- Robert Kiyosaki
Men vad Àr det för tillgÄngar jag pratar om? HÀr följer en lista pÄ vad jag anser Àr riktiga tillgÄngar:
âŸïž Aktier och aktiefonder.
âŸïž Fastigheter som genererar intĂ€kter och ökar i vĂ€rde.
âŸïž Obligationer och rĂ€ntepapper.
âŸïž Företag som inte krĂ€ver din nĂ€rvaro. Du Ă€ger företaget men nĂ„gon annan sköter det.
âŸïž Royalties frĂ„n böcker, musik, patent, kurser med mera.
âŸïž Allt annat som har ett vĂ€rde som faktiskt stiger.
Nya inkomster blir nya utgifter
Ett annat mycket vanligt misstag som Àr ekonomiskt förödande Àr att en person ökar sina utgifter i samma takt som ens inkomster ökar. Gör inte sÄ, givetvis kan du unna dig nÄgot extra i takt med att dina inkomster ökar, men se till att du lÀgger undan en bit av kakan Ät ditt framtida jag ocksÄ. Detta ger mer brÀnsle till din pengamaskin och du nÄr dina mÄl betydligt fortare.
VÀlj rÀtt arbetsplats
De flesta av oss arbetar för pengarnas skull, men Ă€r detta det mest smarta sĂ€ttet? Ăr det inte bĂ€ttre att vi arbetar med det primĂ€ra mĂ„let att utveckla oss sjĂ€lva? Att bĂ„de utveckla befintliga och samla in nya kunskaper för att vi ska bli smartare och bĂ€ttre.
Om ditt mÄl Àr att nÄ framgÄng och bli ekonomiskt smartare sÄ finns det nÄgra nyckelomrÄden att fokusera och utvecklas inom.
âŸïž Marknadsföring och försĂ€ljning.
âŸïž Hur kassaflöden fungerar.
âŸïž HR (human resources) och kommunikation.
Vill du utvecklas och nÄ framgÄng sÄ Àr lönen inte det viktigaste, det Àr du som Àr viktigast. Du mÄste utvecklas och fÄ rÀtt erfarenheter sÄ du kan lÀra dig hantera de mest fundamentala omrÄdena för att nÄ framgÄng.
dinekonomi
E
Din ekonomi
Jag har redan nÀmnt hur viktigt det Àr att skapa överskott, hÀr kommer dÀrför en hel sektion som handlar om detta. Som barn har vi inga utgifter, men vi fÄr exempelvis veckopeng, mÄnadspeng, pengar nÀr vi fyller Är och dylikt. Bara inkomster, inga utgifter. MÄnga av oss börjar alltsÄ med ett rent överskott.
Hela principen med att bygga en pengamaskin hÀnger pÄ att du alltid mÄste ha ett överskott. Dina inkomster mÄste vara högre Àn dina utgifter, för annars finns det inget över att bygga pengamaskin med.
Har du redan ett fint överskott Àr det kanonbra. Ligger du pÄ grÀnsen och i princip stÄr och vÀntar pÄ att nÀsta lön ska trilla in pÄ kontot, sÄ kommer du behöva göra en större förÀndring, en vÀldigt nyttig och viktig förÀndring. Har du inget överskott eller ett för litet överskott sÄ mÄste du börja fundera pÄ vad du kan göra för att öka det. Du mÄste antingen sÀnka dina utgifter, öka dina inkomster eller helst, bÄda tvÄ.
Att sÀnka utgifterna handlar om att prioritera. Du mÄste vÀlja bort de sakerna som ger dig minst vÀrde tillbaka. Att öka inkomsterna kan vara lite klurigare, men det Àr fullt möjligt. Du vet sÀkert nÀstan pÄ öret vad du har för inkomst, men har du koll pÄ dina utgifter och var de tar vÀgen? Har du ett svart hÄl i plÄnboken som slukar dina pengar? Oftast Àr det sÄ, och dÀrför Àr det enormt viktigt att man först och frÀmst identifierar vad detta svarta hÄl Àr gjort av. Vi kommer dÀrför gÄ igenom din privatekonomi steg för steg. NÀr du Àr klar sÄ kommer du ha nya verktyg för att identifiera hur din ekonomi ser ut och för att förbÀttra ditt överskott sÄ att du varje mÄnad fÄr pengar över, pengar som du kan stoppa in i din sprillans nya pengamaskin.
Granska din ekonomi
Det första steget, innan du kan förbĂ€ttra din ekonomi, Ă€r att ta reda pĂ„ hur din ekonomi ser ut. Hur mycket pengar kommer in, var tar de vĂ€gen och hur stort blir överskottet. Ăr överskottet tillrĂ€ckligt stort för att du ska kunna nĂ„ ditt mĂ„l, eller behöver du ett större överskott?
Utgifter
Vi börjar med att ta tjuren vid hornen. Hur ser utgiftssidan ut hos dig? Ta fram penna och papper eller ett kalkylprogram, till exempel Excel. Logga in pĂ„ din bank och klicka dig fram till dina transaktioner. HĂ€r kan du vĂ€lja om du vill skriva ut dem, exportera till excel eller sköta det via bankens hemsida. DĂ€refter skriver du ner 10â12 utgiftskategorier. Boende, livsmedel, transport, klĂ€der, hĂ€lsa & skönhet, hobby och övrigt Ă€r exempel pĂ„ kategorier som du kan anvĂ€nda. VĂ€lj en mĂ„nad och varje period börjar med dagen du fĂ„r lön och slutar dagen innan efterföljande lön. SĂ„ en mĂ„nadsperiod kan vara exempelvis 25 januari till 24 februari.
Flytta dina transaktioner till vederbörande kategori och summera det alla poster i respektive kategori. Har du exempelvis storhandlat pĂ„ ICA tvĂ„ gĂ„nger sĂ„ summerar du kostnaden och sĂ€tter det pĂ„ kategorin âmatâ.
NÀr du Àr fÀrdig med en mÄnad, kan du göra fler mÄnader om du vill. Ju fler mÄnader du gör, desto lÀttare Àr det att se mönster och du kan Àven rÀkna genomsnittliga utgifter dÄ för varje kategori. Du kan sedan summera respektive kolumn sÄ fÄr du fram dina totala utgifter för respektive mÄnad.
Det du sedan gör Ă€r att du lĂ€gger till en kolumn lĂ€ngst ut till höger med rubriken âglĂ€djeâ. Du fyller sedan i en siffra frĂ„n 0â5, dĂ€r 5 Ă€r maximal glĂ€dje och 0 ingen glĂ€dje. Detta underlĂ€ttar en kommande process, nĂ€mligen att identifiera var du ska skĂ€ra ner pĂ„ utgifterna.
Inkomster
PÄ ett nytt blad kan du sammanstÀlla dina totala inkomster. Oftast har man bara ett fÄtal inkomstkÀllor. Lön frÄn arbete, FörsÀkringskassan, eventuellt barnbidrag och övrigt.
Gör precis som med dina utgifter, sammanstÀll det hela och rÀkna fram den totala inkomsten för varje mÄnad.
Sparande
Har du redan nĂ„gon form av sparande eller kanske en bostad dĂ€r du amorterar, sĂ„ kan du Ă€ven sammanstĂ€lla ditt sparande. Se till att du skiljer pĂ„ amorteringen och rĂ€ntekostnaden för ditt bolĂ„n. HĂ€r finns lite olika skolor, sjĂ€lv tycker jag endast att amorteringen för lĂ„n av tillgĂ„ngar ska bokföras under âsparandeâ. Har du tagit ett lĂ„n för en bil, vilket inte Ă€r en tillgĂ„ng dĂ„ bilen inte ökar i vĂ€rde, sĂ„ hade jag bokfört amorteringen och rĂ€ntekostnaden för bilden som en ren utgift. SammanstĂ€ll det hela som du gjort med utgifter och inkomster.
Ăverskott eller underskott
PÄ nÀsta blad kan du nu berÀkna fram storleken pÄ ditt överskott eller underskott. Detta kan du berÀkna mÄnad för mÄnad, ta den totala inkomsten för respektive mÄnad och dra av den totala utgiften och sparandet för samma mÄnad. Blir det ett negativt tal sÄ har du underskott och Àr dÄ i akut behov av en snabb förbÀttring.
SkÀr ner pÄ dina utgifter
Nu har du fĂ„tt fram den information du behöver för att ta nĂ€sta kliv i denna process. Beroende pĂ„ hur resultatet ser ut sĂ„ Ă€r du antingen nöjd eller inte. Ăr du inte nöjd sĂ„ mĂ„ste du optimera. Det enklaste Ă€r att skĂ€ra ner pĂ„ utgifterna. GĂ„ tillbaka till bladet med dina utgifter, kika pĂ„ hur mycket pengar det försvinner i varje kategori. Titta sedan pĂ„ den nya kolumnen âglĂ€djeâ, nu Ă€r det lĂ€ttare att prioritera, var ska det saneras? Vilka kategorier kostar dig mycket, men ger dig lite tillbaka i form av glĂ€dje. Börja dĂ€r och tĂ€nk pĂ„ att inte stĂ€da för hĂ„rt, dĂ„ Ă€r risken att det blir för tufft för dig och att du misslyckas. I vĂ€rsta fall kanske du ger upp. LĂ€gg det dĂ€rför pĂ„ en rimlig nivĂ„, fortsĂ€tt dokumentera din ekonomi kommande mĂ„nader och skĂ€r ner successivt mer och mer. Detta ger dig utrymme att anpassa dig och ökar sannolikheten att du nĂ„r ditt mĂ„l. SĂ€tt upp delmĂ„l och ge dig sjĂ€lv en liten belöning nĂ€r du nĂ„r dina delmĂ„l.
Vi tar en titt pÄ exemplet jag gjorde för utgifter. Jag har rödmarkerat de kategorier som ger lite vÀrde tillbaka. HÀr kan man börja försökaskÀra ner pÄ utgifterna. Behöver man lÀgga 1 500 kr i transportkostnad varje mÄnad eller finns det billigare alternativ? Ta bussen Àrkanske billigare, men tar lite lÀngre tid. Gör det nÄgot? Du kanske kan lÀsa eller lyssna pÄ nÄgot som ger dig vÀrde under resan.TV utgifterna Àr ocksÄ höga och i exemplet sÄ tycker man inte TV-tittandet ger sÄ mycket, man kanske knappt tittar pÄ TV, dÄ Àrdet enkelt att skÀra bort nÄgra abonnemang. Tycker man inte livsmedel ger sÄ mycket glÀdje sÄ kan man vÀlja mindre roliga, men billigare alternativ i affÀren. Prioritera det som skapar livskvalitet och skÀr bort det andra.
LĂ€r dig att pruta
Ett mycket effektivt sÀtt att dra ner pÄ utgifterna Àr att pruta. Det Àr osvenskt och dÀrför Àr det ofta extremt effektivt. Nu menar jag inte att du ska försöka pruta pÄ en biobiljett eller nÀr du köper vanlig mjölk i en livsmedelsaffÀr, utan framförallt nÀr det kommer till vissa specifika dyrare inköp som exempelvis hus, bil, bÄt, hemelektronik, verktyg och möbler men Àven begagnade varor eller abonnemang och tjÀnster.
Ett hett tips dÀr du kan spara mÄnga tusenlappar Àr att pruta pÄ dina abonnemang. Gör en prisjÀmförelse online och se vad andra företag erbjuder. Fördelen med detta Àr att företag ofta erbjuder ett kampanjpris första Äret. Sen ringer du bara upp bolaget du Àr kund hos och berÀttar att du sÄg ett vÀldigt bra erbjudande och önskar fÄ prata med nÄgon som kan hjÀlpa dig med att sÀga upp dit abonnemang. PÄ detta sÀtt försÀkrar du dig om att du kommer fÄ prata med nÄgon som har behörighet att justera priset pÄ din nuvarande tjÀnst. BerÀtta samma sak för nÀsta person och dÄ kommer de oftast bara matcha kampanjpriset under ett Är, nÀsta Är fÄr du göra om processen. Men du mÄste kunna löpa linan ut om de nu trots detta inte vill sÀnka sitt pris, dÄ fÄr du helt enkelt bara byta företag. Detta kan du göra pÄ mobilabonnemang, elavtal, alla typer av försÀkringar, bostadslÄn med mera.
Varför Àr det sÄ enkelt? Jo, för att du Àr extremt vÀrdefull som kund, de gör mycket för att behÄlla dig. Dessutom Àr detta Sverige, de flesta prutar inte, utan nöjer sig med listpriset.
Jag prutar alltid pÄ vÄra abonnemang och tjÀnster och jag och min familj sparar mer Àn 10 000 kronor varje Är. Det tar inte lÄng tid, det Àr helt klart vÀrt det! Det blir dessutom lÀttare och lÀttare för varje gÄng du gör det. Pruta!
Gör en riktig budget
Vill du verkligen fÄ full kontroll över alla dina utgifter sÄ rekommenderar jag dig att göra en riktig budget. DÄ kan styra dina utgifter mycket enkelt och öka sannolikheten till ett betydligt bÀttre sparande.
Jag har sjÀlv skapat budgetmallar i Excel som du kan ta del av helt gratis, missa heller inte min artikel om hur du skapar en riktigt bra budget.
Att öka inkomsterna kan kÀnnas skrÀmmande och svÄrt. Det lÄter ofta enklare att skruva ner pÄ utgifterna istÀllet, men lyckas du Àven höja dina inkomster sÄ blir detta dubbelt sÄ effektivt.
Första steget för dig som Àr anstÀlld Àr att försöka höja din lön. Arbetar du deltid sÄ kan du exempelvis öka din arbetsgrad. Om du redan arbetar heltid eller vill höja din grundlön sÄ krÀvs det lite mer av dig, men det Àr fullt möjligt.
MÄnga tycker det Àr obehagligt att föra lönesamtal med sin chef. Det finns nÄgra saker som ökar sannolikheten för att du ska fÄ en extra löneökning, men du mÄste alltid be om det, sitter du tyst kommer den sÀllan. Alla arbetsgivare vill betala sÄ lÄga löner som möjligt.
Gör mer Àn du fÄr betalt för. Var inte rÀdd att ta pÄ dig nya uppdrag, nytt ansvar, detta kan du anvÀnda i lönesamtalet och bör ge dig ett extra lönepÄslag. Gör det dÀr lilla extra, det krÀver ofta inte sÄ mycket och Àven om du inte tror att nÄgon mÀrker det, sÄ gör folk det. Det uppskattas enormt och ditt vÀrde pÄ arbetsplatsen stiger. Se Àven till att du vet vad dina kollegor tjÀnar, speciellt de som har liknande arbetsuppgifter. Be om lönestatistik, frÄga dina kollegor med mera. Men du fÄr Àven vara med pÄ att kunna jÀmföra dig mot andra. Varför ska du ha en högre lön, motivera objektivt, tÀnk pÄ vad din arbetsgivare ser som vÀrdefullt och tryck pÄ det. Det Àr viktigt att du tar dig tiden och förbereder inför detta. Det Àr viktigt att dina argument ska gynna din arbetsplats och chef, var beredd pÄ motargument. Se till sÄ att det inte lÄter som skryt, det ska vara fakta. Undvik att bli arg, undvik ultimatum, stÀller du ett ultimatum sÄ mÄste vara beredd att fullfölja det.
Ett annat sÀtt att höja lönen Àr att byta arbete. Hör dig för, finns det en ledig tjÀnst hos en konkurrent? Var inte rÀdd att söka, lÄter det bra och kÀnns bra, kan du fÄ en fin lönehöjning?
ExtraknÀck eller bisyssla, detta Àr andra sÀtt som kan ge dig en extra inkomst. HÀr finns inga grÀnser. Vad Àr du bra pÄ? Har du nÄgot intresse eller hobby dÀr du har kunskaper eller fÀrdigheter som Àr bÀttre Àn de flesta? DÄ finns det möjligheter att tjÀna extra pengar.
Att byta arbete eller starta en bisyssla kanske lĂ„ter skrĂ€mmande, det Ă€r det för de flesta. Men du fĂ„r inte vara rĂ€dd för att ta en risk. Tar du inga risken sĂ„ blir det mellanmjölk. Vill du lyckas nĂ„ dina mĂ„l pĂ„ en rimlig tid sĂ„ kanske det krĂ€ver att du ökar din inkomst? Om du inte vill leva pĂ„ vatten och bröd, vem vill detâŠ
"RÀnta pÄ rÀnta Àr vÀrldens Ättonde underverk. Den som förstÄr det, tjÀnar det; den som inte, betalar det."
- Albert Einstein
Har du kommit sÄ hÀr lÄngt sÄ Àr du nog sugen pÄ att börja bygga din egen pengamaskin! Det finns flera olika metoder, vissa Àr enklare Àn andra. Att bygga en pengamaskin med via fastigheter eller eget företagande gÄr men det krÀver en betydligt större initial satsning, bÄde finansiellt och tidsmÀssigt. Det tredje alternativet Àr att bygga den pÄ börsen genom investeringar i vÀrdepapper. Via börsen Àr i mina ögon den enklaste metoden. Idag kan vem som helst köpa sin första fond eller aktie pÄ bara fÄtal minuter. SÄ enkelt Àr det att börja. Att köpa, förvalta och hyra ut en fastighet eller starta ett företag och driva det krÀver helt andra resurser.
Börsen Ă€r Ă€ven âmitt omrĂ„deâ och dĂ€rför Ă€r jag sjĂ€lvklart partisk. Men ren fakta lyder; börsen Ă€r den enklaste metoden och aktiemarknaden Ă€r det tillgĂ„ngsslag som historiskt presterat bĂ€st nĂ€r man tittar pĂ„ avkastning.
Vad Àr börsen för nÄgot?
Börsen Àr en handelsplats, en marknad dÀr vem som helst kan köpa eller sÀlja exempelvis aktier i alla företag som inte Àr privata. AlltsÄ börsnoterade företag. Genom att köpa aktier sÄ köper du en liten del av ett företag. Du fÄr dÄ ta del av företagets eventuella vinster och utveckling.
Du kan tjÀna pengar pÄ tvÄ sÀtt, antingen genom att företaget delar ut delar av fjolÄrets vinst eller genom att du sÀljer aktien till ett högre pris Àn vad du köpte den för.
Förr i tiden var det betydligt svÄrare att köpa aktier, idag Àr det som sagt busenkelt och dÀrför kan du, jag och alla andra börja bygga en egen pengamaskin.
Jag kÀnner flera personer som har helt vanliga knegaryrken, vanliga inkomster, men genom att investera stora delar av inkomsterna under mÄnga Är, sÄ har de lyckats bygga upp egna pengamaskiner dÀr vÀrdet Àr flera miljoner kronor.
En fin grej med börsen Àr att du kan komma igÄng utan att du besitter pÄ större kunskaper, det viktiga Àr att du börjar och nÀr du vÀl börjat sÄ kan du successivt lÀra dig mer och mer.
Hur investerar du pÄ börsen?
Jag har skrivit en kom igÄng guide dÀr du enkelt kan följa steg-för-steg hur man kommer igÄng och börjar investera pÄ börsen.
Det första du behöver göra Àr att skapa ett konto hos en mÀklare, det tar idag bara nÄgra minuter med hjÀlp av Bank ID och Àr helt gratis. Det finns mÄnga olika mÀklare, jag avrÄder dig starkt frÄn att anvÀnda din vanliga bank som mÀklare dÄ deras tjÀnster, avgifter, utbud och anvÀndarvÀnlighet fortfarande Àr pÄ stenÄldern jÀmfört med nÀtmÀklarna Avanza och Nordnet. Jag anvÀnder sjÀlva bÄda dessa nÀtmÀklare, men rekommenderar dig att vÀlja Avanza pÄ grund av deras anvÀndarvÀnlighet som Àr i vÀrldsklass.
NÀr du öppnat ett konto sÄ öppnas automatiskt tvÄ olika depÄer. Ett vanligt vÀrdepapperskonto (vp-konto), vilket Àr som ett vanligt sparkonto fast för vÀrdepapper (aktier, fonder etc), och det öppnas Àven ett investeringssparkonto (ISK).
Vilket konto ska du anvÀnda undrar du sÀkert? Det korta svaret Àr ISK. Jag har en artikel om just de olika depÄtyperna, vad som skiljer de Ät. Men kör ISK om du Àr osÀker, det Àr det bÀsta valet för majoriteten av oss.
NÀr du bestÀmt dig för en depÄtyp sÄ kan du föra över pengar. Avanza och Nordnet anvÀnder swish, sÄ det Àr busenkelt. Nu har du pengar pÄ ditt konto och kan börja köpa vÀrdepapper. Men innan du börjar köpa nÄgot, sÄ ska jag ge dig nÄgra grundlÀggande rÄd.
Det viktiga Àr att du börjar och kommer igÄng med ditt pengamaskinbygge. Men, börja smÄtt. SlÀng inte in allt pÄ en gÄng utan du kan med fördel börja med hundralappar eller nÄgon enstaka tusenlapp. MÄnga frÄgar mig hur mycket pengar de behöver för att börja, du kan börja med 1 krona, vissa fonder godkÀnner sÄ lÄga belopp. Men de flesta fonder har 100 kr som minimum. Ska du köpa aktier sÄ behöver du tillrÀckligt med pengar för att köpa en hel aktie. Ofta kostar de mellan 50-1 000 kronor.
Investera lÄngsiktigt
En annan mycket viktig punkt Àr att du mÄste vara lÄngsiktig. Vad menar jag? Jo, du ska bara föra över pengar, som du klarar dig utan under mÄnga Är. Detta Àr en pengamaskin du ska bygga, det tar mÄnga Är. Nu beror det pÄ vad du har för mÄl, hur mycket pengar du vill att din maskin ska spotta ut och hur stort överskott du har och kan sÀtta in varje mÄnad. Men det kommer ta minst 10 Är, för de flesta, Ànnu lÀngre.
NĂ€r du investerar pĂ„ börsen i aktier eller aktiefonder sĂ„ ska du alltid vara lĂ„ngsiktig. Finns det en chans att du behöver pengarna inom 3â4 Ă„r, ja dĂ„ ska de inte in i aktier eller aktiefonder. Varför? Aktiemarknaden svĂ€nger en hel del, bĂ„de upp och ner. Man brukar sĂ€ga att börsen rör sig i cykler, den ger och tar. Den gĂ„r tre steg upp och tvĂ„ steg ner. Man kan aldrig sĂ€ga var börsen befinner sig just nu, sĂ„ har du otur och kliver in pĂ„ toppen, precis efter det tredje steget, sĂ„ kanske börsen vĂ€nder precis dĂ„, och dĂ„ kommer dina aktier eller aktiefonder att tappa en hel del vĂ€rde, och dĂ„ mĂ„ste du ha gott om tid pĂ„ dig, sĂ„ du inte tvingas sĂ€lja dina vĂ€rdepapper och ta en förlust.
Ju lÀngre tid du investerar desto lÀgre blir risken. Tittar man pÄ 10-Ärsperioder sÄ finns det bara en sÄdan period de senaste 100 Ären dÀr börsen gÄtt back under en sÄdan lÄng tid. Det Àr extremt ovanligt, ju lÀngre tid du Àr investerad pÄ börsen desto mindre Àr risken att det skulle bli en förlustaffÀr. DÀrför Àr det extremt viktigt att man endast investerar pengar som man inte behöver pÄ lÄng tid.
Det Àr Àven viktigt att du regelbundet fyller pÄ med nya pengar. Mata din pengamaskin, helst varje mÄnad. Det som sker dÄ Àr att du köper nya vÀrdepapper regelbundet och dÄ köper du kommer du fÄ ett slags genomsnittligt pris för dina vÀrdepapper. Risken blir dÄ lÀgre att du köper pÄ en topp och fÄr sedan vÀnta 5 Är innan det blir positiv avkastning. Fyller du pÄ regelbundet sÄ tvingas du köpa bÄde nÀr börsen Àr dyr (har gÄtt upp vÀldigt mycket) och nÀr börsen Àr billig (har gÄtt ner mycket). Ditt genomsnittliga pris hamnar i mitten. Kanon!
Försök inte tajma
MÄnga försöker att tajma börsen. Det finns olika metoder att analysera företag och aktiekurser med, men ingen kan spÄ framtiden. Om inte proffsen klarar det sÄ kommer inte du och jag klara det. Strunta dÀrför i att försöka pricka rÀtt, köp mer och mer regelbundet istÀllet.
Vad ska jag köpa?
NĂ€r man ska köpa vĂ€rdepapper sĂ„ Ă€r det viktigt att man tĂ€nker pĂ„ sin egen situation. Jag fĂ„r ofta frĂ„gan âHej Finansdoktorn, jag har fĂ„tt 20 000 kronor och undrar vad du hade köpt för de pengarna?â. DĂ„ svarar jag att vad jag hade köpt för de pengarna Ă€r helt ointressant, min situation Ă€r helt annorlunda. Jag brinner för börsen och har lĂ€st pĂ„ och sugit upp fakta och kunskap i mĂ„nga Ă„r. Jag lĂ€gger Ă€ven ner mycket tid pĂ„ börsen. Allt detta pĂ„verkar mitt val av aktier och fonder. Din situation Ă€r sannolikt annorlunda. Du vill kanske inte lĂ€gga lika mycket tid som jag gör, du vill kanske ha en mer passiv investeringsstrategi, du har dessutom inte samma kunskap Ă€nnu och detta pĂ„verkar valet av vĂ€rdepapper i högsta grad.
Det jag alltid rekommenderar till nybörjaren som vill investera pÄ börsen pÄ lÄng sikt Àr tvÄ saker. Indexfonder och investmentbolag.
Indexfonder
Först mÄste jag kort beskriva vad en fond Àr. En fond Àr fÀrdig pÄse som innehÄller en viss mix av vÀrdepapper. TÀnk dig att du istÀllet för att köpa köttfÀrs, tacokrydda, grönsaker och tacobröd separat sÄ köper du en pÄse som innehÄller allt du behöver för att göra tacos. En tacofond! Fonder innehÄller ofta aktier och/eller rÀntepapper. Man kan dela in fonder i aktiefonder, blandfonder och rÀntefonder beroende pÄ vad de innehÄller. Fonder delas Àven in i antingen passiva eller aktiva. I en aktiv fond sÄ sitter en förvaltare som tar aktiva beslut, köper och sÀljer aktier (varor) i pÄsen. Dessa fonder har ofta en hög förvaltningsavgift, kostnaden du betalar för att Àga fonden. En passiv fond har ingen aktiv förvaltare, utan följer ofta ett index.
Indexfonder Àr fonder som följer ett index, de Àr alltsÄ passiva fonder. Ett index Àr egentligen bara ett namn pÄ ett paket, i paketet finns olika vÀrdepapper som detta index följer, dÄ kan du enkelt se hur utvecklingen gÄtt för ett specifikt index (paket). Ett exempel pÄ ett vanligt index i Sverige Àr OMXS30. Detta index följer Stockholmsbörsen 30 mest omsatta bolag. Ett annat index Àr OMXSPI och OMXSGI. Det förstnÀmnda följer hela stockholmsbörsen med inkluderar inte utdelningar, bara priset (P) och det sistnÀmnda följer ocksÄ hela stockholmsbörsen med inkluderar Àven utdelningar, gross (G).
Det finns flera tusentals olika index runt om i vÀrlden.
Fördelen med indexfonder jÀmfört med aktiva fonder Àr att avgiften Àr vÀldigt lÄg dÄ fonden inte behöver betala en dyr lön till förvaltare. En annan fördel Àr att rent statistiskt sÀtt sÄ slÄr de flesta investerare inte index över tid, sÄ vÀljer du att investera i en indexfond sÄ har du sannolikheten pÄ din sida, du kommer inte slÄ indexet du följer eftersom avgiften gör att du inte gÄr exakt likadant som indexet, men du kommer vara vÀldigt nÀra.
En bra mix med indexfonder att börja med Àr följande:
60% Global indexfond â En global indexfond följer hela vĂ€rldens utveckling. Den innehĂ„ller ofta flera tusen av vĂ€rldens största företag, exempelvis Apple, Microsoft, Google, Amazon, Facebook, Coca-Cola, McDonalds, Samsung, Toyota, Tesla, AstraZeneca etc.
30% Sverigefond â En svensk indexfond som följer den svenska marknaden.
10% TillvĂ€xtmarknadsfond â En fond som följer tillvĂ€xtmarknader, exempelvis Kina, Taiwan, Sydkorea, Indien, Brasilien, Sydafrika, Ryssland, Saudiarabien etc.
Investmentbolag
Investmentbolag Àr aktiebolag och inte fonder. Ett investmentbolag Àr ett företag som har som huvudsyssla att investera i andra företag. De fungerar alltsÄ lite som en fond, fast de har inte alls lika mÄnga innehav som en fond. Investmentbolagen Àr ocksÄ oftast mycket mer aktiva i de företagen de Àger andelar av. De hjÀlper kanske till med sin expertis, sitt kontaktnÀt och de kan sitta med i styrelsen och hjÀlper företagen att lyckas sÄ bra som möjligt sÄ att det gynnar aktieÀgarna av företaget.
NÀr du köper aktier sÄ betalar du ingen förvaltningsavgift för att Àga dem, du betalar istÀllet en engÄngskostnad vid varje transaktion. NÀr du köper eller sÀljer en aktie sÄ betalar du en avgift som heter courtage. NÀr du öppnar ett konto pÄ Avanza eller Nordnet sÄ har de gratis courtage pÄ Stockholmsbörsen upp till 50 000 kr i depÄvÀrde (Avanza) och 80 000 kr i depÄvÀrde (Nordnet). Men nÀr du nÄtt taket sÄ kommer du betala courtage. Minimum nivÄn pÄ Avanza och Nordnet Àr 1 kr per transaktion eller rörligt courtage om 0,25%. Köper du en aktie för 100 kr sÄ kommer du alltsÄ betala 101 kr. Handlar du för mer Àn 400 kr, (1/0,0025) = 400 kr, sÄ kommer du betala rörligt courtage, alltsÄ 0,25%. SÄ handlar du för 1 000 kr blir det 1 000 x 0,0025 = 2,5 kr (3 kr efter öresutjÀmning).
Det finns mÄnga fördelar med att Àga investmentbolag, de har vÀldigt starka huvudÀgare som gör allt för att bolaget ska vara sÄ lönsamt som möjligt, du slipper betala förvaltningsavgifter (dock förekommer en dold avgift men den Àr ofta mycket lÄg och inget som du behöver lÀra dig nu), och tittar man pÄ hur de presterat jÀmfört med Stockholmsbörsen sÄ har mÄnga av Investmentbolagen utklassat Stockholmsbörsen historiskt.
En hög aktiekurs behöver inte vara dyrt
MĂ„nga tror att en hög aktiekurs Ă€r synonymt med ett dyrt. Men sĂ„ Ă€r det inte. En aktie som kostar 1 000 kr kan vara âbilligareâ Ă€n 1 000 aktier som kostar 1 kr styck. VĂ€rdet pĂ„ aktien har inte enbart med kursen att göra. Ska du vĂ€rdera ett bolag sĂ„ behöver du ta med minst en annan parameter, vanligast Ă€r det vinsten man ocksĂ„ tittar pĂ„. Det finns ett nyckeltal som de flesta mĂ€klare visar pĂ„ informationen nĂ€r man öppnar en aktiesida, det kallas âPE-talâ vilket kommer frĂ„n engelskans price/earnings-ratio. DĂ„ fĂ„r du alltsĂ„ med hur kursen stĂ„r sig i förhĂ„llande till vinsten i företaget. För att berĂ€kna det vĂ€rdet sĂ„ tar man kursen för en aktie och dividerar det med vinster per aktie. Historiskt sĂ„ har börsen i genomsnitt varit vĂ€rderad till ca PE 14â16.
avslutning
H
Avslutning
SÀtt igÄng!
Har du kommit sÄ hÀr lÄngt sÄ gratulerar jag dig och tackar för ditt tÄlamod. Du borde nu ha tillrÀckligt med kunskaper för att skapa ett fint överskott i din privatekonomi och börja bygga din alldeles egna pengamaskin genom investeringar pÄ börsen. Beroende pÄ vad du har för mÄl sÄ fÄr du ta fram en lÀmplig metod för att nÄ dit, glöm inte att sÀtta upp delmÄl lÀngs vÀgen!
Saker att göra
âŸïž Sluta gör det du gör. Har du tagit dig hit sĂ„ vill du sannolikt bygga en pengamaskin och det du gör idag Ă€r inte det. Pausa och zooma ut, se över din finansiella situation och gör justeringar som du nu lĂ€rt dig och börja bygg din egen pengamaskin!
âŸïž Hitta nĂ„gon som redan gjort det du vill göra â Ta kontakt med personen. Bjud hen pĂ„ lunch och sug upp all kunskap och rĂ„d som personen kan ge dig. Det hjĂ€lper dig att fĂ„ en flygande start och undvika vanliga nybörjarmisstag
âŸïž Fokusera pĂ„ din hĂ€lsa. Ta hand om dig sjĂ€lv. Det finns fyra omrĂ„den som du mĂ„ste sköta för att mĂ„ sĂ„ bra som möjligt. Se till sĂ„ att du sover bra och tillrĂ€ckligt lĂ€nge, att du Ă€ter regelbundet och en varierad kost, att du trĂ€ffar andra mĂ€nniskor och socialiserar samt att du hĂ„ller igĂ„ng och motionerar regelbundet, gĂ€rna minst 40 minuter varje dag. Det kan vara tvĂ„ raska promenader till och frĂ„n jobbet, cykling eller vad som helst som ger dig lite flĂ„s och ökad hjĂ€rtfrekvens.âȘ HR (human resources) och kommunikation.
âŸïž Följ mig pĂ„ Instagram. LĂ€r dig mer om privatekonomi och investeringar och har du frĂ„gor eller funderingar sĂ„ bara skriv till mig sĂ„ gör jag mitt bĂ€sta för att hjĂ€lpa till.
FrÄgor
Dyker det upp frĂ„gor, har du synpunkter eller förbĂ€ttringsförslag? Ăr det nĂ„got som Ă€r otydligt? Ta kontakt med mig, det uppskattas verkligen! Jag finns pĂ„ Instagram och Twitter men föredrar du mejl sĂ„ nĂ„r du mig via kontakt(@)finansdoktorn.se
