Spara i fonder: Vilka fonder ska man köpa?

Alla kan spara i fonder. Det är enkelt, vem som helst kan börja. Det kräver minimalt med tid och ger en god avkastning. Ta dig tiden och läs igenom hela artikeln så kommer du förstå varför ett fondsparande är viktigt!

Vad är fonder?
Olika typer av fonder.
Välj rätt fonder.
Ta en rimlig risk.
För- och nackdelar.

Nu kör vi!

En korg med klocka pengar och mynt

Vad är fonder?🛍️

Den enklaste jämförelsen är en påse som innehåller varor. Påsen är fonden och varorna är olika tillgångar. Det finns olika typer av tillgångar, aktier och räntepapper är två vanliga exempel på tillgångar.

Vilken typ av tillgångar det ska finnas i påsen, är ofta bestämt innan en fond startas. En fond sköts av en person, en förvaltare. Denna personen ansvarar för vilka tillgångar som fonden ska investera i, när det ska köpas nya eller bytas. En fond kan ha fler än en förvaltare.

Spara i fonder! Vad är fonder?Finansdoktorn.seEn fondInvesterareInvesterareAktierRäntepapperValutor

Vill du spara i fonder, så köper du helt enkelt andelar av hela påsen. Du kan inte välja att köpa hälften av varorna, du får alltid en andel av allt som finns i hela påsen. Detta är en av fördelar med att köpa fonder, det är dels superenkelt och du får dessutom automatiskt en hel påse med flera olika tillgångar.

En aktiefond, som innehåller mestadels aktier i olika företag, kan innehålla aktier i flera tusentals olika företag. När du köper en andel av fonden så får du alltå ta del av avkastningen som alla dessa tusentals företag genererar. Fördelen med att äga så många olika företag är att om ett går omkull, så påverkar det inte fonden särskilt mycket, för alla andra företag går inte omkull.

Typer av fonder

Det finns flera olika typer av fonder. Man kan gruppera fonderna efter vad de innehåller. Innhåller de främst aktier eller räntor?

Finansdoktorn.seAktiefonderBlandfonderRäntefonderHedgefonderGenerationsfonderFond-i-fonderFondtyper

Aktiefonder
Innehåller minst 85% aktier eller aktierelaterade instrument. Aktiefonder placerar alltså sina medel i börsnoterade företag. Sjunker värdet på företagen så kommer aktierna gå ner i värde och likaså fonden. Här finns det väldigt många olika typer av aktiefonder, bredare fonder som investerar i väldigt många olika typer av bolag på olika marknader och smalare aktiefonder som placerar kanske enbart investerar i en specifik bransch eller mindre region. En tumregel här är att ju smalare en aktiefond är, desto högre risk har den.

Räntefonder
Placerar enbart i räntebärande tillgångar. Obligationer är en räntebärande tillgång, ett slags skuldbrev där man lånar ut pengar till en förbestämd ränta under en viss tid. Obligationer har en löptip på minst 1 år. En annan räntebärande tillgång är statsskuldväxlar, de har löptid på mindre än ett år och fungerar i övrigt likt en obligation. Man kan dela in räntefonder i korta- eller långa räntefonder. En kort räntefond, kallas ofta penningsmarknadsfond består främst av statsskuldväxlar och en lång räntefond, en obligationsfond består av just obligationer. Korta räntefonder har lägst risk.

Blandfonder
En mix mellan de två ovanstående. Den exakta blandningen mellan aktier och räntepapper varierar från fond till fond. Förvaltaren kan även ändra balansen löpande.

Läs mer om fondtyper

Välj inriktning

Det trevliga med fonder är att det finns fonder som inriktar sig på specifika geografiska områden eller branscher. Vill du få exponering mot småländska företag, så väljer du bara en smålandsfond. Vill du exponera dig mot hela Europa, så väljer du en europafond. Mot hela världen? Då väljer du en globalfond. Du väljer alltså inriktning, var vill du placera dina pengar? Sen sköter förvaltaren investeringarna i den inriktning du valt.

Branschfonder
Investerar i en specifik bransch. Exempelvis teknikbolag, fastighetsbolag, hälsovårdsbolag och spelföretag.

Exempel:

TIN Ny Teknik 🡕

Länsförsäkringar Fastighetsfond A 🡕

Handelsbanken Hållbar Energi 🡕

Geografiska fonder
Fonder som investerar i en specifik region. Allt från globala fonder, som investerar i världens största företag. Kontinentala fonder, europa, asien eller nordamerika. Landspecifika fonder, sverigefonder, USA-fonder, tysklandfonder, kinafonder. Men även mindre regioner inom ett land. Här ingår även tillväxtmarknadsfonder som investerar i tillväxtmarknader som asien, afrika, Ryssland, Brasilien, Sydkorea etc.

Exempel:

Länsförsäkringar USA Indexnära 🡕

Swedbank Robur Access Asien 🡕

Handelsbanken Europa Index 🡕

Storleksspecifika fonder
Stora, mellanstora och småbolag. Tänk på att de riktigt stora fonderna har så mycket kapital att de får svårt att investera i riktiga småbolag, och istället blir det mellanstora och de mindre stora bolagen.

Exempel:

AMF Aktiefond Småbolag 🡕

Swedbank Robur Small Cap USA 🡕

Nischfonder
Fonder med väldigt specifika kriterier. Exempelvis fonder som endast investerar i företag som är miljövänliga. Fonder som endast investerar i hållbara företag men även fonder som gör precis tvärtom, som endast investerar i casino, tobak och vapenföretag.

Exempel:

Proethos Fond 🡕

Länsförsäkringar Global Hållbar A 🡕

OBS!
Fonderna som nämns ovan är bara exempel på fonder inom respektive kategori. Det är inga köprekommendationer.

Välj förvaltningstyp

En annan vanlig indelning av fonder har med förvaltningen att göra. Förvaltas fonden av personer som gör aktiva köp- och säljbeslut eller förvaltas den av en algoritm eller följer den bara ett index passivt?

Fonder är antingen aktivt eller passivt förvaltade. Aktiva fonder har förvaltare som aktivt försöker göra bra affärer med målet att slå marknaden, att prestera bättre än andra. Nackdelen med aktiva fonder är att avgifterna är betydligt högre. Dessa fonder måste inte bara slå det index de jämför sig med, utan även avgiften. Ju högre avgift, desto svårare är det för fonden att slå marknaden.

Den passiva fonden försöker bara matcha det index som den jämför sig med. En betydligt lättare uppgift och avgiften kan därför vara låg vilket i sin tur gör uppgiften ännu lättare.

Index
Ett aktieindex är ett index som mäter utvecklingen av ett specifik utvalt grupp aktier. OMXS30 är ett aktieindex som följer utvecklingen av Stockholmsbörsens 30 mest omsatta aktier. Det finns tusentals olika index som följer olika urval av aktier. En indexfond är en fond som följer ett specifikt index, och förvaltas alltså passivt. Läs mer om indexfonder.
Läs mer om fondavgifter

Riskskalan💀

Fonder kategoriseras enligt en riskskala. Skalan sträcker sig från ett till sju, där sju är högst risk, och ett är lägst risk. Risk i detta sammanhang betyder hur mycket fonden förväntas svänga. Alltså hur mycket fondkursen svänger upp och ner. Ju mer den svänger, desto större risk innebär det, men avkastningen kommer sannolikt bli större över tid. Risk och avkastning går ofta hand i hand.

En mycket trygg fond med små svängningar kan exempelvis vara en räntefond, den hamnar långt ner på riskskalan. En fond som innehåller mestadels aktier, en aktiefond, förväntas svänga betydligt mer upp och ner, och hamnar därför högt upp på skalan.

Hur stor risk ska du ta?

Hur stor risk du väljer att ta beror dels på vad du tolererar, men den viktigaste faktorn är tiden, hur lång tid du tänker spara i fonden. Tänker du spara en kort tid, ett par tre år, då bör du inte ta den högsta risken på skalan. Tänker du spara till dina barn eller din pension, alltså 10+ år, då bör du välja en fond där risken ligger högt upp på skalan.

1 2 3 4 5 6 7Riskskalan10090807060504030201001234567891011121314151617181920212223242526Kronor27282930313233343536MånadLåg riskFinansdoktorn.se En fond med låg risk - Utveckling över tre år.
RiskskalanFinansdoktorn.se10090807060504030201001234567891011121314151617181920212223242526Kronor27282930313233343536Månad1 2 3 4 5 6 7Hög risk En fond med hög risk - Utveckling över tre år.

Här ovan ser du två exempel, fonder med låg respektive hög risk. Skulle du starta i början av grafen och efter tre år sälja av allt, då hade du i detta exempel fått en högre avkastning med den fonden som har låg risk. Detta eftersom att fonden med hög risk föll kraftigt i värde precis när du sålde av, alltså efter 36 månader.

Det är därför väldigt viktigt att du väljer en lämplig risk i förhållande till tiden du tänkt placera dina pengar. Ju längre tid du investerar, desto större blir chansen att fonden med hög risk kommer utklassa lågriskfonden.

Fördelar med fonder👍

Lättillgängligt - De flesta fonder har minimumbelopp 100 kronor, men det finns fonder där du kan investera med så lite som 1 krona.

Enkelt - Det är busenkelt att komma igång med fonder.

Diversifiering - Du får exponering mot tusentals bolag väldigt enkelt.

Tidseffektivt - Det kräver nästan ingen tid från din sida.

Nackdelar med fonder👎

Avgifter - Det är inte gratis att spara i fonder, nästan alla fonder har en förvaltningsavgift som uttrycks i procent per år. Exempelvis 1 procent årligen. Denna avgift tar fonden automatiskt från fondens kapital utan att du behöver göra något. Det finns även fonder som tar en avgift för när du köper eller säljer, men de är få.

Börja spara i fonder nu

Öppna ett konto 🡕 helt gratis hos spararnas favoritbank för 10:e året i rad! Registreringen tar bara några minuter med Bank ID och det är såklart helt gratis. Skjut inte upp det, kom igång redan idag!

Gå till Avanza

Vanliga frågor [FAQ]

Dina pengar är väl skyddade. Fondbolaget får ej pantsätta dina innehav för sin egen räkning. Ett externt förvaringsinstitut tar över tillgångarna om ett fondbolag går i konkurs. Skulle dina pengar trots allt försvinna, på grund av brott, så finns det något som kallas investerarskydd, en slags försäkring på upp emot 250 000 kronor per fondbolag.

Det finns inget rätt svar på denna frågan. Rätt fond för mig behöver inte vara rätt fond för dig. Det beror på flera faktorer. Du kan ta en titt på hur min fondportfölj ser ut.

Det finns heller inget rätt eller fel svar här. Men om du ställer dig denna frågan, så betyder det faktiskt att dina kunskaper är något tunna fortfarande och därför gör du bäst i att välja fonder eller på sin höjd svenska investmentbolag.

Ska du endast äga fonder i din depå så rekommenderar jag dig ett investeringssparkonto (ISK). Läs min artikel om skillnaderna mellan olika depåtyper.

Den årliga fondavgiften dras dagligen för att du inte ska kunna undvika den. 1/365-del av avgiften dras av varje dag.

Det beror på vilken typ av fond det rör sig om. För svenska indexfonder så bör avgiften liggar unt 0,20%, för globala indexfonder 0,40% och för hedgefonder ca 2,5%. Läs mer om fondavgifter.