Olika sorters fonder: Aktiefond, Räntefond eller Hedgefond?

Fonder kan lätt uppleves som en djungel till en början. Räntefonder, aktiefonder, generationsfonder, blandfonder, hedgefonder, fond-i-fonder... ja listan kan göras lång.

I denna artikeln kommer du få lära dig vad för typer av fonder det finns och hur de kan passa just ditt sparande.

Frukt, citron, vattenmelon och ananas

Fondtyper🙈

Har du läst den första delen av fondskolan så vet du nu att det finns olika typer av fonder. Du är även medveten om den stora skillnaden bland de vanligaste typerna. Men det finns fler typer och jag dedikerar en hel artikel till just detta.

🟢 Räntefonder

Denna typ av fond uppfyller en mycket viktig funktion. Söker du avkastning till låg risk på grund av att din sparhorisont är kort, enstaka år, så kan räntefonder vara ett bra val för dig.

Räntebärande placering brukar ge 1 till 3 procents årlig avkastning utan att du tar en större risk. Aktieplaceringar ger däremot en avkastning på 7 till 10 procent till hög risk, men då måste du ha en lång placeringshorisont. Aktiefonder ger vissa år negativ avkastning.

Söker du en säkrare placering med mindre svängningar under ett antal år så är ränteplaceringar den bästa sparformen. Är ditt mål att bygga en pengamaskin så är detta en dålig sparform.

Tänk på att du kan justera risken du tar i ditt spararnde genom att fördela dina pengar i räntebärande tillgångar och aktier/aktiefonder. Detta är även något du bör göra när du börjar närma dig den ålder då du tänkt använda pengarna, successivt flytta över mer och mer av dina aktiefonder till räntebärande sparformer för att reducera risken då din sparhorisont blir allt kortare.

Olika typer av räntesparande

Sparkonto

Just nu (2020) har storbankerna nollränta på sparkonton. Det finns dock mindre banker som erbjuder riskfri ränta upp mot 0,85% rörligt (klarna) 🡕 och bunden två år om 1,2%. När du söker sparkonto så håll koll på eventuella avgifter, bindningstid och insättningsgaranti.

Högräntefonder

Kallas även långa räntefonder. Denna typen av fond köper ränteplaceringar med högre risk och längre löptider, dessa kallas obligationer. Exempelvis statsobligationer, företagsobligationer, bostadsobligationer och kupongobligationer. Förväntad avkastning är något högre och ligger på ca 2–4% årligen. Då risken är högre än korta räntefonder och sparkonto så bör man ha något längre placeringshorisont om man väljer denna typ av fond.

Exempel på högräntefonder:
AMF Räntefond Lång 🡕
Spiltan Högräntefond 🡕

Tänk på värdet på obligationer med lång löptid sjunker när räntan går upp. Ränteläget idag är väldigt lågt och därför kompenserar dessa fonder med att ha en stor andel FRN-lån (Floating Rate Notes) som gör att räntan på lånen ökar om räntan skulle gå upp. Går räntan ner däremot så gynnas ofta långa räntefonder.
Korträntefonder

Korta räntefonder följer den rörliga räntan väldigt nära. Det är riksbankens reporänta som påverkar väldigt mycket. Korta ränteplaceringar har en löptid på under ett år. Statsskuldväxlar och korta obligationer. När reporäntan stiger så stiger sannolikt även värdet i en korträntefond. Nackdelen är i perioder med låg rörlig ränta, som vi har just nu. Då kan förvaltningsavgiften äta upp majoriteten av avkastningen.

Exempel på korträntefonder:
Spiltan Räntefond Sverige 🡕
AMF Företagsobligationsfond 🡕

🟢 Aktiefonder

Aktiefonder innehåller åtminstone 85 procent aktieplaceringar. Denna typ av fond har högst risk och ska därför bara nyttjas om du har en riktigt lång spartid, minst 4-5 år, ju längre desto bättre.

Passiva aktiefonder

Passiva aktiefonder är fonder som inte aktivt förvaltas. De följer ofta ett marknadsindex och denna typ av fond kallas indexfonder. Indexfonder(egen artikel kommer snart) är i mina och många andras ögon väldigt bra val för de flesta. Läs den, indexsparande är det jag rekommenderar till de allra flesta. Detta är passiva aktiefonder.

Aktiva aktiefonder

En aktiv fond ska förvaltas aktivt, alltså förvaltarna ska ta aktiva beslut för att försöka slå det index de jämför sig med. Det viktigaste när du ska välja en aktivt förvaltad aktiefond är att se till så att den verkligen är aktivt förvaltad. Tyvärr finns det väldigt många aktiefonder som är maskerade indexfonder. De förvaltas inte aktivt men tar en hög avgift ändå.

Storbankerna och försäkringsbolagen har alla maskerade indexfonder som de marknadsför som "aktiva". De följer egentligen ett index, men de gör mindre förändringar för att de alltid ska kunna säga att fonden är aktivt förvaltad. Om exempelvis H&M skulle utgöra 10% av OMXS30 så väljer fonden att endast placera 9% i H&M och kallar det ett "aktivt beslut" eftersom att de inte "tror" så mycket på H&M.

En annan orsak till att stora "aktivt" förvaltade fonder endast innehåller stora bolag är av tekniska skäl. De har för mycket kapital att förvalta och det finns regler som gör att de då inte kan placera större belopp i små bolag.

En ful grej som storbankerna gör är att de jämför sina fonders utveckling mot aktieindex som ej inkluderar utdelningar.

Om du ska välja en fond med hög avgift, som påstås vara aktivt förvaltad så titta på innehaven och jämför med index.

Det är bättre att välja en indexfond med en låg avgift istället för en "maskerad" indexfond med en hög avgift.

Ska du välja aktiva fonder så välj de som verkligen försöker slå index!

Exempel på riktiga aktiva fonder:
TIN Ny Teknik 🡕
Swedbank Robur Ny Teknik 🡕
Länsförsäkringar Småbolag Sverige A 🡕

🔴 Hedgefonder

En hedgefond är en så kallad specialfond. Hedge betyder "häck" och innebär att fonden har ett speciellt typ av försvar/gardering. Denna typ av fond har som mål att leverera positiv avkastning oavsett marknadsläget. Att alltid ge positiv avkastning, även om börsen går ner. En hedgefond kan skilja sig kraftig mot en annan, det är därför svårare att specificera vad det är, dessa specialfonder har betydligt friare tyglar och behöver inte följa samma stränga regelverk som vanliga fonder.

Hedgefonder kan spekulera i nedgång, alltså investera på ett sätt som gör det möjligt att få positiv avkastning när börsen går ner. Detta innebär dock extra hög risk och gör förvaltaren fel val kan det straffa sig rejält. Fondens utveckling är extremt beroende av hur duktig, eller lyckosam förvaltaren är.

Hedgefonder har ofta väldigt höga avgifter, fondförvaltaren får en hög provision, inte sällan 20% av vinsten som fonden genererar. Det har länge varit populärt att fondförvaltare hoppar av från sitt uppdrag på en bank och istället startar sin egen hedgefond. Fördelarna är stora, går fonden bra, så får förvaltaren stora mängder pengar i fickan, går fonden dåligt, så är det du och jag som investerar i fonden som får ta smällen och inte förvaltaren.

Min rekommendation är att undvika hedgefonder. Det finns ett fåtal som lyckats väldigt bra på kort sikt, men över långa perioder så brukar de förr eller senare ta fel beslut vilken blir väldigt kostsamt för dig som ägare.

🔴 Generationsfonder

En generationsfond är en fond som investerar i aktier och räntebärande tillgångar och den ger dig en skräddarsydd riskprofil som ska passa din livssituation.

Poängen med en generationsfond är att den över tiden skall anpassa mixen aktier och obligationer. Är du ung, så kommer du ha en hög andel aktier och låg andel obligationer, i takt med att du blir äldre och äldre, så skiftar ditt innehav, från aktier till obligationer. Risken, och avkastningen, minskar alltså i takt med att du blir äldre.

Grundtanken är väldigt bra, man bör alltid anpassa risken man tar i förhållande till flera faktorer, åldern är en väldigt viktig faktor. Men denna modell bygger på flera antaganden som kanske inte passar för just dig. Vi blir äldre och äldre och de flesta av oss kommer uppleva vår 85-årsdag. Ska man då ha en majoritet räntebärande placeringar redan som 50-åring?

Jag tycker det är bättre att du själv justerar risken över tiden, att du själv ökar andelen räntor baserat på dina egna faktorer. Din spartid, hälsa, ekonomiska situation med mera.

🔴 Blandfonder

En blandfond innehåller både aktier och räntor. Denna fondtyp försöker tajma skiften mellan dessa två tillgångsslag och har varit en väldigt populär fondtyp. Problemet är att ingen vet säkert hur den framtida utvecklingen kommer se ut. Det kräver korrekt timing att växla mellan räntor och aktier.

Går du till din bank och ber om råd så kommer du sannolikt bli rekommenderad en blandfond. Anledning är att de ofta har väldigt höga avgifter, så banken tjänar väldigt mycket pengar om du väljer denna fondtyp, dessutom så får "rådgivaren" på banken, säljaren alltså, ibland provision och är därför inte neutral.

Välj istället rena aktiefonder och räntefonder. Vikta själv andelen aktier mot räntor baserat på den risk och avkastning du vill ta.

🔴 Fond-i-fond

En fondtyp som innebär att förvaltaren investerar i andra fonder. Fonden äger alltså andelar i andra fonder. Den stora nackdelen är avgifterna. Huvudfonden, alltså fond-i-fonden tar en förvaltningsavgift och de fonder den investerar i tar även sina egna förvaltningsavgifter. Du som investerar i en fond-i-fond drabbas alltså av dubbla avgifter.

Får du höra att det inte tillkommer några extra avigfter så beror det på att fonden endast investerar i en förvaltares eget utbud. Exempelvis en Fond-i-fond på Swedbank som investerar i andra fonder som Swedbank förvaltar. Detta är ingen bra lösning. Det är betydligt bättre att du själv väljer de fonder du vill investera i. När du läst igenom mina artiklar om fondsparande så kommer förstå detta och du kommer även veta vilka fondtyper jag rekommednerar dig att investera i.

Matarfonder

En typ av fond-i-fond som endast investerar i en annan fond. Den matar alltså bara dina pengar vidare till en annan fond. Det kan finnas fonder som antingen är svåra att komma åt för privatpersoner eller fonder som inte ger någon provision till mäklare och därför väljer banken/mäklaren att skapa en matarfond så kan de själva ta en förvaltningsavgift.

Om matarfonden har en mycket låg avgift kan det vara ett bra val.

Exempel på matarfonder:
Avanza Global 🡕
Avanza Emerging Markets 🡕
Avanza USA 🡕
Avanza Europa 🡕

Vanliga frågor [FAQ]

Du kan hitta dolda indexfonder genom att jämföra fonden du är osäker på med en indexfond. Tittar du på en Sverigefond och är osäker på om det är en riktig aktiv fond eller dold indexfond så jämfört du sverigefonden mot en svensk indexfond. Har utvecklingen och kursrörelsen gått väldigt snarlikt så är risken stor att det är en dold indexfond. Jämför även de största innehaven och se om det finns skillnader.

Ett annat sätt är med nyckeltalet "Active share" eller aktiv andel. Detta tal anges i procent. Den aktiva andelen är den del av en fond som är aktivt förvaltad och inte uppbyggd som det index fonden jämför sig mot. Noll procent innebär att fonden har exakt samma fördelning som sitt jämförelseindex. Hundra procent innebär att inga av fondens innehav finns i jämförelseindexet. Med hjälp av active share kan du avslöja om det är en dold indexfond.

Jag får ofta frågan om det finns aktiva fonder som slår index över tid, ja det gör det. Du har säkert hört att aktiva fonder inte slår index över tid, men det är fel. Problemet är de dolda indexfonderna som förstör statistiken. Det gäller att hitta riktiga aktiva fonder och sedan pricka rätt fond, det är svårt, och därför brukar jag rekommendera indexfonder som bas och inte aktiva fonder.

En annan fråga som jag ofta får är följande; "Jag kan inget om fonder, varför ska jag inte låta någon annan välja mina fonder via en fond-i-fond eller en robottjänst? Det är väl värt att betala en extra avgift för detta? Mitt svar till dig är att läsa igenom mina artiklar och känner du fortfarande att du inte själv kan välja fonder så hör av dig till mig eller välj då fond-i-fondkonceptet eller en robotrådgivare. Jag anser att vem som helst kan bygga en väldigt enkel men effektiv fondportfölj som kräver minimalt med tid för underhåll. Att undvika extra avgifter påverkar otroligt mycket över lång tid.