Fondavgifter: Se upp med höga avgifter

Dyra fondavgifter äter upp ditt kapital. Det är viktigt att ha koll på vad det finns för typer av avgifter och framförallt hur det påverkar dig.

Hur fungerar det?
Vilka avgifter finns?
Vad är en rimlig avgift?

Häng med!

Fondavgiften är viktig💰

Det första du tittar på när du utvärderar en fond är antagligen avkastningen. Detta är logiskt, söker man en Sverigefond så vill man hitta en som gått bra historiskt, även om historisk avkastning inte är någon garanti för framtida dito.

Många glömmer bort avgiften. Du bör alltid ta hänsyn till både avkastningen och avgiften. Fondens avkastning är nämligen den värdeökning fonden har skapat efter att avgifterna är bortdragna. Avkastning och avgift har en direkt koppling.

Vi jämför två fonder:

Fond A har en avgift om 1% och har det senaste året avkastat 7%.

Fond B har en avgift om 2% och har det senaste året också avkastat 7%.

Vilken fond har egentligen presterat bäst? Jo, det är fond B som gjort bäst resultat senaste året. Avgiften är som sagt redan bortdragen från avkastningen. Lägger vi på avgifterna så har fond B avkastat 9% medans fond A har 8%.

Fond B har presterat bättre under det senaste året, borde man då välja den fonden? Nja, så enkelt är det inte. Fond B måste nämligen fortsätta med att överprestera med en hel procentenhet varje år för att matcha fond A, på sikt blir det riktigt svårt. Det är lättare att lyckas med en årlig avkastning om 8% än med 9%. Kanske är Fond A det smartare valet?

Nu är detta bara ett exempel för att illustrera kopplingen mellan avgift och avkastning. Dessutom, att enbart titta på ett enskilt år som underlag till ett fondval är rena lotteriet. Det är viktigt att du blickar tillbaka längre, flera år. Men oavsett, nu förstår du att avgiften påverkar avkastningen.

Avgiften urholkar värdet

En procent, två procent eller tre procent i fondavgift, det låter inte som en stor skillnad, men över tid blir skillnaden enorm.

Fondavgifter urholkar kapitalet864 388 kr648 680 kr1 148 698 kr485 452 krFondavgifter urholkar kapitaletFinansdoktorn.se01234567891011121314151617181920212223242526272829301 200 0001 100 0001 000 000900 000800 000700 000600 000500 000400 000300 000200 0000%årlig avgift1%årlig avgift2%årlig avgift3%årlig avgiftÅrKapital (kr)

Här ser du tydligt hur stor påverkan avgifterna har. I exemplet ovan så startar man med 200 000 kronor, vi antar att den årliga genomsnittliga avkastningen är 6 procent och vi blickar fram 30 år. Den svara linjen motsvarar en fond som inte har något avgift, slutkapitalet hamnar på ca 1,15 miljoner kronor. Den gröna linjen visar utvecklingen av en fond som har 1 procent i årlig avgift, jämför vi med den svarta fonden så blir skillnaden 300 000 kronor. Rent procentuellt så försvinner 25% av slutvärdet i avgiften. Ännu större blir skillnaden när vi tittar på den röda linjen, den som har 3 procent avgift. Här försvinner nästan 58% av slutvärdet. Kapitalet urholkas på grund av en hög fondavgift.

Typer av avgifter

Det är viktigt att du förstår vad för typer av avgifter det finns och hur de påverkar dig som sparar i fonder. Det som påverkar fondens avgifter och som gör att de skiljer sig åt beror på fondens administrativa kostnader, placeringsinriktning, hur aktiv förvaltningen är och den service som fondbolaget erbjuder.

Idag är det lättare än någonsin att ha koll på avgifterna, 2012 så klubbades det igenom en ny standard i EU, att samtliga fonder måste redovisa en "årlig avgift". Det underlättar väldigt mycket och du kan enkelt jämföra den årliga avgiften mellan alla fonder i Europa.

Det låter kanske inte mycket med 1 procent i avgift per år, men det påverkar din avkastning väldigt negativt på sikt.

Förvaltningsavgift

En avgift som uttrycks i procent per år och tas ut med 1/365-del varje dag. Detta sker automatiskt och du ser inte när det händer. Det påverkar fondens utveckling negativt. Förvaltnignsavgiften används för att täcka kostnader för förvaltning, analyser och administrationskostnader.

Transaktionskostnad

Ett annat vanligt ord för detta är courtage. Detta är kostnader som fonden måste betala för att genomföra transaktioner, köp och sälj av värdepapper. Stora fonder med mycket kapital har generellt lägre transaktionskostnader jämfört med små fonder. En annan sak som påverkar mycket är vad fonden handlar, vilken marknad. Är det väldigt udda och små marknader som är svåra att nå, samt relativt litet kapital, så blir det väldigt höga transaktionerkostnader.

Köp- och säljavgift

Eller insättnings- och uttagsavgifter. Vissa fonder tar även en avgift varje gång du köper eller säljer andelar av fonden. Oftast är det en viss procent av beloppet. Detta är dock väldigt ovanligt i Sverige. Finns det en uttagsavgift så tas den oftast bara ut om ett uttag (sälj) görs mycket kort efter att ett köp gjorts, detta för att kompensera för de ökade transaktionskostnaderna som investeraren orsakat. Detta skyddar de långsiktiga investerarna.

Prestationsbaserad avgift

En annan typ av avgift som vissa fonder tar ut är en resultatbaserad avgift. Oftast är det hedgefonder som tar ut denna avgift. Exempelvis om fonden lyckas slå sitt jämförelseindex så tas denna avgiften ut, ofta procentbaserad. Det är därför väldigt viktigt att en hedgefond jämför sin prestation mot ett index som är relevant. Det finns fonder som jämför sin utveckling mot exempelvis räntepapper, och då är det enkelt att slå sitt jämförelseindex och det är du som investerare som får betala dyra avgifter.

Årlig avgift

En ny standard klubbades igenom 2012 i EU. Alla fonder måste redovisa "årlig avgift". Detta för att underlätta jämförelser mellan fonder i Europa. Denna avgift innehåller alla kostnader förutom courtage/transaktionskostnad, resultatbaserade avgifter och köpavgifter. I svenska fonder så den årliga avgiften oftast på ungefär samma nivå som förvaltningsavgiften.

Total avgift

Slår man ihop den årliga avgiften med transaktionskostnaderna så får man totalkostnaden. Detta lyfter transparensen ännu ett steg och det uppskattar jag. Tyvärr används det nästan bara i Sverige. Avanza 🡕 är duktiga på att visa den totala avgiften, framförallt på svenska fonder. På utländska fonder så exkluderas tyvärr köp/säljkostnaderna.

Vad är en rimlig avgift?

Detta är en svår fråga och det finns egentligen inte ett rätt svar. Det beror på, men det går att ta fram grova ramar. Nedan ser du en tabell över olika fondtyper, i vilken nivå avgiften brukar ligga och en rimlig nivå. Jag tycker du ska sikta på att hålla dig i närheten eller under den rimliga nivån.

Fondtyp
Vanlig avgift
Rimlig avgift
Svenska indexfonder
0 – 0,80%
0,20%
Globalfonder
1,00 – 3,00%
0,40%
Hedgefonder
1,50 – 5,00%
2,50%
Korta räntefonder
0,15 – 0,80%
0,15%
Långa räntefonder
0 – 1,00%
0,50%

Vanliga frågor [FAQ]

Jag får ofta frågan varför jag rekommenderar fonder med låga avgiften när det finns dyra fonder som har presterat väldigt bra. En billig fond slår 9 av 10 dyra fonder. För att förstå detta är det viktigt att tänka långsiktigt. Aktivt förvaltade fonder, som ofta är dyra jämfört med de passivt förvaltade indexfonderna, kan slå index rejält under kortare perioder. Därför förstår många inte att en billigare indexfond, i de flesta fall, är ett bättre alternativ. Det du måste förstå är att majoriteten av de aktivt förvaltade fonderna slår inte index över tid.
När du tittar på 1–3 års historik så är det ett väldigt kort perspektiv. Ju längre tid, desto svårare är det att slå index. En fond med hög avgift har uppförsbacke, ska den slå index måste den först avkasta lika mycket som summan av index + avgiften. Har fonden 2% avgift så kommer den få svårt att slå index med minst 2% år efter år. Många aktiva fonder som går dåligt stängs dessutom ner och det startas sedan en ny aktiv fond där historiken är rensad. För en fond med uselt track record vill ingen investera i.
Det finns givetvis aktiva fonder som piskar index över tid, men de är sällsynta och sannolikheten att du prickar rätt är väldigt liten. Bara för att en fond gått riktigt bra i 5 år, betyder det inte att den kommer gå riktigt bra kommande 5 år.